Bra mentalitet och sundhet, bra vinklar och färger – Vi måste försöka se det i ett sammanhang!

Nu tror du säkert att jag ska övertala att det är viktigt med bra exteriör på en brukshund. Och att en schäfer på utställning måste bli bättre mentalt.

Även om det är just så, är det något annat jag vill göra dig uppmärksam på.

Vi alla måste verkligen vinnlägga oss om att försöka se ett samband i allt vi gör.
Då menar jag precis allt vi gör i Schäferhundklubben, i rasen Schäfer.

Jag ska ta ett par konkreta exempel –
Jag skriver på Facebook eller säger till någon som är intresserad av en Schäfer – ”att den där hunden som vann den utställningen är osund, dåligt mentalt, och en dålig representant för rasen Schäfer”.

Jag skriver på , eller säger till någon som är intresserad av en Schäfer – ”attdendärhundensomprecisgjortIPO3, eller blivit uppflyttad till elitklass, är en ful hund, en Schäfer som inte ens ser ut som en Schäfer”

Det man då gör, beskrivs bäst med det klassiska uttrycket – Sågar på den gren jag själv sitter!

Schäferhund, alltså namnet – Schäferhund – är ett väldigt starkt varumärke.
Du kan i princip fråga vem som helst på stan – vem som helst – om denne vet vad en schäferhund är, så får du garanterat ett – ja.

Alltså, vi ”äger” en verksamhet med ett otroligt starkt varumärke, kanske till och med ett varumärke med högre igenkänning än artisten Chris Rea, ni vet han med dunderhiten ”Driving home for christmas”.

Vi har alltså ett varumärke med fantastiskt högt igenkänningsvärde, men ändå vågar jag nog påstå att det går lite trögt för oss. Vi förlorar medlemmar, vi registrerar inte lika mycket hundar längre, och så vidare. Och dessa två parametrar hänger så klart ihop – Ju fler hundar vi registrerar, desto fler medlemmar får vi.

Vi måste verkligen ta oss i kragen och bör- ja tänka en aning längre än vad vår näsa är lång.
Har vi en sjuk ras?
Ja, en del individer mår inte bra – Men faktum är att de allra flesta gör faktiskt det! Har vi en ras som är sönderavlad (för att använda ett populärt uttryck)?

Ja, det finns nog en och annan individ – Men faktum är att de flesta Schäfrar vi tar fram är alldeles underbara individer.
Låt oss fokusera på det positiva, inte det negativa!

Låt oss vara självkritiska internt. Vara öppna med de problem rasen har, men att vara delägare i ett varumärke – vilket du och jag är – och samtidigt försöka förstöra varu- märket så gott det bara går, det är ju på gränsen till knäppt. Och den som gör det var enda dag till höger och vänster, samtidigt som den- ne påstår sig värna om rasen och framtiden, denne person måste ju ha en dold agenda jag inte förstår eller har helt enkelt en begåvning lägre en genomsnittet.

Om ”utställningsfolket” tycker att allt handlar för mycket om mentalitet och bruks, om ”bruksfolket” tycker allt handlar för mycket om utställning och pigmentering, så kan man ju påverka detta. Och det är enkelt eftersom vi är en förening med demokrati. Gå på möten, skriv motioner, engagera dig i styrelser med mera.

Det är ju faktiskt så det fungerar. URMA, och det vet jag att du faktiskt vet!

Om alla Schäferägare slutar att utbilda sina hundar i bruksarbete så finns inte rasklubben Schäfer så länge till.
Om alla Schäferägare slutar med att ställa ut sina hundar på utställning så finns inte rasklubben Schäfer så länge till.
Så är det, och det tror jag innerst inne att du vet!
Vi måste ha regler inom klubben och rasen, och personligen tycker jag de är ganska bra nu för tiden. Om vi tar bruksarbete och utställning så är alla – djupt därinne – garanterat överens om att en hund som gör en aktivitet med betyget ”G” är en bra hund.
Varför fokuserar vi inte mer på detta? Varför kan vi inte acceptera att ”Eriksson” utbildar sin hund i bruks, men är mer intresserad av utställning. Likväl som vi kan och måste acceptera att ”Andersson” ställer ut sin hund på utställning någon gång men är mer intresserad av bruks?
Vem är du eller jag att döma eller fördöma dessa intressen och hundar?

I mitt ”civila” arbeta arbetar jag en del med marknadsföring och PR. Att sälja in en produkt med samma igenkänningsfaktor som – Schäfer- vore en dröm.

Det finns inga gränser på vilka samarbetspartner jag kunde få, inga gränser på vad man kunde hitta på för att på olika sätt skapa aktiviteter, mer pengar till klubben och verksamheter.

Varför är det då så trögt med vår hundklubb?
Svaret är ju enkelt!
Vi beter oss ju som fullkomliga dårar i vissa fall. Vem vill ha med oss att göra? Vi pratar skit om varandra, om varandras hundar fast det är samma ras, och så vidare.

Fråga någon på stan om Schäfer.
Svaret du ofta får – ”Är de inte sönderavlade med massa höftledsfel?”

Det är ju inte klokt, det är ju inte heller sant. Det här måste vi gemensamt ändra på, annars kommer inte det här att fungera i längden.

Vi sågar på den gren vi själva sitter. Och det är bara vi själva som kan sluta såga. Det är först när vi slutar ”såga” vi alla kommer nå stor framgång i allt vi gör. Stort tack för att du tog dig tid att läsa. Ha nu ett verkligt fint Schäferår 2018.

/ Fredrik Steen, vice ordförande, Svenska Schäferhundklubben.

Leave a Comment