Du ligger däckad i influensa och plötsligt börjar hunden hosta. Risken att drabbas av virus och bakterier som leder till besvärande kennelhosta är som störst under vintermånaderna, enligt Agria Djurförsäkring.
Kennelhosta är ett samlingsnamn för olika virus- och bakterieinfektioner som angriper hundars luftvägar. Smittan sprids fram- för allt när flera hundar samlas, till exempel på hundutställningar, på stora kennlar och hundpensionat. Symptomet är framför allt ihållande hosta.
• En hund med akut kennelhosta bör stanna hemma från hunddagis, kurser och tävlingar och undvika att träffa andra hundar under minst två veckor, säger Patrik Olsson, affärsområdeschef sällskapsdjur hos Agria Djurförsäkring.
• Hunden ska undvika att träffa andra hundar under två veckor från det att den började hosta, eftersom den då är som mest smittförande. Många misstar kennelhosta för att hunden har satt i halsen. Hunden hostar och kraxar och kan få kväljningar och hosta vitt slem. Hostan är besvärande och kan pågå under flera veckor, men de flesta hundar är pigga för övrigt. Lunginflammation kan vara en komplikation som kan kräva vård i större utsträckning, särskilt unga hundar kan vara mer känsliga.
•Vissa hundar hostar dock längre tid än så. Så länge hunden har gott allmäntillstånd och inte någon feber, finns det inga vetenskapliga belägg för att avhålla hunden från att träffa andra hundar.
•Det går att delvis skydda sig mot kennelhosta genom upprepade vaccinationer mot parainfluensa. Men vaccinationen ger dock inte något heltäckande skydd eftersom sjukdomen uppkommer av flera olika typer av smittoämnen.
Ta hand om din hund med kennelhosta:
• Erbjud hunden lugn och ro, och undvik ansträngade aktiviteter
• Kontrollera temperaturen regelbunden under hostperioden Rådgör med veterinär om hunden behöver hostdämpande medicin
Kontakta veterinär om febern inte ger sig eller återkommer efter några dagar, om hunden har nedsatt allmäntillstånd eller får svårt att andas
Foto: Jeanette Edsjö
**********************
Agria informerar:
Miljonanslag till forskning för friskare sällskapsdjur
Vad har studier i förbättrad hälsa hos trubbnosade hundraser, hundens inflytande på människors fysiska och psykiska hälsa och mag-tarmcancer hos katt gemensamt? De är exempel på forskningsprojekt som har beviljats medel ur Agria SKK forskningfond, närmare åtta miljoner kronor går till forskare i Sverige, Norge och Danmark under 2018.
Agria Djurförsäkring och SKK Forskningsfond delar årligen ut närmare åtta miljoner kronor till förmån för sällskapsdjur, framför allt hund och katt. Bland projekten för 2018 finns många intres- santa studier för bättre djurhälsa, nya vacciner och ny teknik inom veterinärmedicin. Här finns också forskning kring hundens infly- tande på människors fysiska och psykiska hälsa.
• Vårt bidrag till forskning är ett sätt att långsiktigt verka för ökad djurhälsa hos våra sällskapsdjur. Det kan handla om att undersöka nya skadeförebyggande åtgärder, förbättrad diagnostisering eller mer effektiva behandlingar, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring.
Totalt tilldelas 14 forskningsprojekt i Sverige, Norge och Danmark nya medel för 2018. Nio av projekten är nya för i år, medan resterande handlar om pågående projekt som har fått förlängd finansiering. Ett antal projekt som pågått under flera år är nu i slutfas, exempelvis gentest för livmoderinflammation hos hundar, dvärg- växt hos ragdoll samt Per Jensens forskning kring stress och livsstil – hur hundar och deras ägare påverkas.
Forskningsfonden finansierar under fyra år en doktorandtjänst vid SLU som ska undersöka knäledssjukdomar hos hund.
Agria och SKK Forskningsfond stödjer även organisationen Inter- national Partnership for dogs (IPFD) med målsättning att sprida hälsoinitiativ från hela världen via webbplatsen DogWellNet.com.
Bland projekten för 2018 finns många intressanta studier för bättre djurhälsa, nya vacciner och ny teknik inom veterinärmedicin, exempelvis: En nordisk studie vid SLU ska genomföras för att möjliggöra en förändring i anatomin hos trubbnosade hundraser. Insamling av data och prover från ett stort antal hundar ska på sikt minska benägenheten för luftvägsproblem (BOAS). Även studier av avelsdjur och genetiska faktorerna ingår. Ansvarig forskare är seniorprofessor Åke Hedhammar.
Etologen Kenth Svartberg ska analysera data från BPH (Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund) med målsättning att finna personlighetsdrag och utifrån denna analys utveckla en affektba- serad modell för personlighet hos hund.
Hundens inflytande på människors fysiska och psykiska hälsa ska studeras under ledning av professor Frode Lingaas, Norge. Analysen ska se sambandet mellan hund och mänsklig hälsa och dödsorsak med hjälp av 50 000 människors livsstil, motion, rökning, hälsa/ohälsa och hundhållning.
Mag-tarmcancer utgör 14 % av alla cancerformer hos katt. Lektor Susanna Cirera vid Köpenhamns universitet startar ett tvåårigt projekt för att utveckla ett test för att kunna ställa tidig diagnos. För 2018 har Agria i samarbete med Stiftelsen Hästforskning även bidragit med 1,7 miljoner kronor till tio forskningsprojekt med huvudfokus på rörelsemekanik hos häst.
