Svindlande höjder

Artiklar

På mindre än ett och ett halvt år har chihuahuan Pluto och hans matte Anna gjort en både fantastisk och härlig resa inom den mycket populära sporten Nose work. Resan startade våren 2018 med en grundkurs hemma på Lidingö BK och därefter godkänt doftprov.
Tävlingsdebut hos Haninge BK i juli 2018 och sedan första diplomet i NW-1 vid tävlingar hos Gnesta-Trosa under hösten. Våren 2019 hade Pluto och Anna 5 diplom i NW-1 varav tre stycken i Tävling Samtliga Moment och därmed också, efter ett godkänt doftprov ”lagerblad”, kvalificerade för start i NW-2. I klass 1 ska hundarna kunna nå doftkällan, så i denna klass avgör mankhöjden på tävlingens minsta hund hur högt domaren får placera ut en gömma.

I klass 2 kan gömmorna ligga så högt som 1,80 cm. Pluto är en stor chihuahuahane med ca 25 cm i mankhöjd, men jämfört med  t ex en hovawarthane som är mellan 63-70 cm är det ju fortfarande en liten hund. Helt klart kan ju storväxta raser nå även de höga doftkällorna i klass 2-3 och har till synes en stor fördel jämfört med sina mer kortbenta medtävlare.

Men de mindre raserna och deras förare kan utan tvekan tävla och mäta sig mot alla andra raser. Men här behöver förarna kunna läsa och kommunicera med sina hundar väldigt tydligt och även taktiskt förstå hur doftbilden från en källa faller och kan sprida sig i t ex vinden vid utomhussök, eller med ventilationsanläggningar inomhus.

Även domarna måste kunna läsa hundarna, deras markeringar och samarbete med föraren på ett helt annat sätt än i klass-1. Det är nu det börjar bli riktigt svårt i Nose worksporten, men givetvis också spännande och utvecklande för både hundar och förare.

Att Pluto och Anna började med Nose work var ju mer eller mindre än slump. Det började med att jag tränade vår schäfertik Ulva för FH-spår för kommande prov och tävlingar. En träningsdag provade jag med att lägga ett kort spår även till Pluto som alltid var med i bilen. Han visade direkt att han förstod det här med att spåra och att använda sin nos.

Redan efter några veckor kunde han spåra längre och längre spår och även klara av vinklar. Samtidigt tränade vi även lite Nose work med Ulva och tränade då även in eukalyptusdoften på Pluto, som återigen snabbt lärde sig. Det var härligt att se hur Pluto älskade att få jobba med sina aktiviteter och det stod snart helt klart att han också var bäst i familjen på Nose work. Alltid förväntansfull inför uppgiften, men också direkt vid start oerhört fokuserad och koncentrerad.

Nose work TSM och TEM – 1.

Våren 2018 gick Pluto och Anna en Nose workkurs hemma på LBK och gjorde under samma vår ett godkänt doftprov som är obligatoriskt för att få tävla. Tävlingsdebut för ekipaget skedde hos Haninge BK i juli 2018.

Våren 2019 tog Anna och Pluto sitt tredje diplom i NW-1 Tävling Samtliga Moment vid tävlingar hos Gnesta-Trosa BK och blev därmed uppflyttade till NW-2.

Nose work 2 och höga höjder.

I NW-1 är ju reglerna sådana att minsta hund ska kunna nå gömmorna. I NW-2 kan gömmorna sitta så högt som på 1.80 cm höjd. Hoppsan! Om vi tar våra två hundar Ulva och Pluto så kan ju schäfern stå på bakbenen och tämligen lätt nå upp till de eventuellt höga gömmorna i NW 2 & 3. Men chihuahuan Pluto med 25 cm i mankhöjd,,, hmm, inte en chans. Här gäller det alltså att tänka och träna lite annorlunda.

Frustrerad.

När vi började träna högre gömmor med Pluto märkte vi direkt att han inte hade några svårigheter, varken med den nya doften lagerblad, eller att förstå att det fanns en gömma i området han sökte av. Han kämpade och kämpade för att finna källan, för i hans NW-värld hade han ju hittills alltid nått fram till måldoften och belönats. Det var inte svårt att se att han efter 2-3 minuters ivrigt sökande började bli frustrerad över att inte komma fram till källan och sätta nosen på densamma. Eftersom många mindre hundraser tävlar flitigt och även framgångsrikt i NW-2 förstod vi att det gällde att tänka annorlunda och framför allt att lära oss att läsa Plutos signaler och kroppsspråk när han i sin doftvärld får träff och förstår var den för honom onåbara gömman finns.

Hur sprids doften från källan?

Det gäller också att försöka förstå hur måldoften sprids från gömman med hänsyn till väder, vind, ventilation och andra omständigheter som kan tänkas påverka. När och hur läsa av hundens markering på en för den onåbar gömma och till domaren signalera ”markerat”? Inte helt lätt, jag lovar. Här gäller det att hitta nya sätt att kommunicera och verkligen förstå och lita på sin hund. En försommarkväll styrde vi bilen mot Ösmo och Maria Gabrielsson MG Hund för att deltaga i en kvällskurs i just ”Höga höjder” tillsammans med en hoper andra NW-fantaster.

Bilden ovan: Tydligt kroppsspråk när Pluto signalerar träff på en för honom svåråtkomlig gömma

Högre och högre.

Här…..!

Efter obligatoriskt fika och inledning var det dags för de första övningarna mot tegelväggen där det i håltegelstenarna är lätt att flytta runt en gömma.

Här anpassade Maria den första gömman till den aktiva hundens storlek så att den lätt kunde nå och få träff. Sedan flyttade hon upp gömman högre och högre. Vid den sista gömman på tegelväggen, som låg lite ovanför respektive hunds räckvidd, ville Maria att hunden skulle få anstränga sig genom att behöva sträcka på sig ordentligt eller t o m hoppa lite för att få träff på gömman! – Lär hunden att arbeta och söka doftkällan även högt, manade Maria de tvåbenta deltagarna.

Där….!
Eller här…?

Högst.

Vid en annan övning hade Maria satt gömman högt upp på ett av husets stuprör. Till synes helt omöjligt för en liten hund att hitta och markera. Visst kunde vi se att Pluto efter en stunds sökande hade fått in doften i nosen, men inte kunde finna doftkällan och började bli lite frustrerad.

Men plötsligt såg vi också när han tog tag i och nöp till om doften och på sitt eget sätt tydligt talade om att han självklart visste var gömman satt.

En fast, bestämd blick upp mot gömman som om han sa till sig själv ”got the bugger” samtidigt en ökad aktivitetsnivå där han sköt fart, svansen började rotera och hans slickning om munnen kom fram. Allt ögonblickssnabbt, ”blink and you missed it” och här gällde det alltså för Anna att blixtsnabbt kunna tolka och läsa signalerna samt att våga lita på hunden och slänga upp armen och ropa ”MARKERAT”.

Här eller där..?

Kvällens sista övning denna fina försommarkväll var med en gömma utomhus hängandes ca 120-140 cm ovan mark i ett träd. Ingen lätt gömma då våra hundar är vana och helt säkert tränade att söka på fasta föremål. Här kunde man se hur den stora hovawarten, där föraren släppte på hunden med vinden i ryggen, tog doftgömman med direktträff. Den betydligt mindre Pluto kom in i sökområdet med vinden mot sig och plockade upp gömman där doften föll ned mot marken kanske en, en och en halv meter från där den hängde och dinglade. Boxern Tass med matte Ann attackerade sökområdet från samma håll som Anna och Pluto och stående på bakbenen klockade han in gömman på ungefär samma avstånd som Pluto men i jämnhöjd med burken med hydrolatet. Som den gamle sjömanskocken brukade säga… ”Olika båtar, olika stilar”.

Fler gömmor i samma sökområde.

I början av augusti var det dags att återvända till Ösmo och Maria för att vara med en kväll i att träna hunden att arbeta med flera gömmor i ett och samma sökområde. Som givetvis är bekant för alla som läser detta har NW-1 endast en gömma i varje sökområde. NW-2 har två gömmor i varje sökområde, medan NW-3 kan ha noll till tre. När vi tränar för NW-1 och hunden får träff och belöning är det lätt hänt att hunden gärna återvänder till källan gång efter gång då den förstår att det är en godisautomat. Att det blivit en uppskattad godisautomat beror ju på att vi har lärt hunden detta. Men hur få hunden att släppa en gömma den redan klarat av, belönats för och fortsätta jobba vidare? Skulle kvällen visa att Maria Gabrielsson hade svaren?

Startrutiner.

Precis som i alla andra övningar eller uppgifter vi ger våra hundar att lösa, är det viktigt att de är bra balans och fokus för att kunna ha en bra chans att lösa uppgiften. Du och din hund ska ha en bra inarbetad rutin tillsammans som gör att den känner igen sig i situationen och därmed också vet vad det är du kommer att be den om att utföra. En del hundar behöver lugnas ned för att komma i koncentration. Andra kanske behöver peppas upp lite, men de ska fortfarande känna igen sig och känna sig trygga i situationen och därmed lyssna på och ta till sig dina anvisningar eller kommandon.

Lär hunden att slå på nosen redan vid din startsignal!

I det första sökområdet Maria hade lagt upp fanns det inte mindre än 6 st doftgömmor. Den första precis innanför startlinjen. En riktig Gabrielssonklassiker! Här ville Maria med den tidiga gömman visa hur viktigt det är att hunden är i balans, fokuserad och börjar nosarbetet direkt vid startsignal och inte bara glädjefullt och ivrigt rusar in i ett sökområde.

– Om hunden inte inom rimligt tid tar eller intresserar sig för gömman så fortsätt att arbeta er framåt i sökområdet. Fastna inte alltför länge på ett och samma ställe, manade Maria och fortsatte.

– Hittar inte hunden något som är viktigt för den, så våga lita på hunden och låt den arbeta vidare i sitt sökande. Hunden måste ju också få känna att du ger den förtroendet i uppgiften.

– Är det å andra sidan en del av sökområdet som du anser att din hund inte sökt av ordentligt kan ni gå tillbaks och börja söka om och då gärna komma från ett annat håll än vid första genomsökningen. 

– Det är ditt jobb som förare att ansvara för att ni har en bra logistik i sökområdet. Att verkligen ge hunden en chans att söka av hela området och att du som förare vet var ni har sökt, vad som återstår att söka. Om din hund eventuellt har uppvisat ett större intresse för någon viss del av sökområdet men inte kommit till markering, kanske du ska leda in hunden till just det specifika området från ett annat håll och på så vis eventuellt få lite hjälp av en annan vindriktning.

– Om din hund har svårt att släppa en redan markerad källa, kan du under ett träningspass prova med att först ställa dig för den gömman och sedan ge din hund en ny anvisning. Om hunden trots det inte vill släppa källan så pröva kort med att ta bort den källan och sedan fortsätta. Men gör detta bara i undantag. Försök hellre lära hunden att arbeta vidare i sökområdet,    

Olika dofter

Konkurrens.

I bruksmomentet ”Uppletande av föremål” finns det tävlingsmässigt flera föremål utlagda i den så kallade uppletanderutan”. Självklart kan en hund som jobbar med ett uppletande få in dofter från fler än ett föremål i rutan beroende på väder, vind och hur mycket doft som föremålet avger. En hund som tagit upp ett föremål och är på väg tillbaks till föraren på baslinjen för att avlämna det kan då springa över ett av de andra föremålen i rutan och helt enkelt byta upp sig om den anser att det är mer värt. Här gäller det att från början lära hunden att alla föremål som den bär hem är lika mycket värda. I Nosework-2 är det ofta två doftkällor i ett och samma sökområde och självklart konkurrerar dessa två dofter om hundens intresse. Inte bara det. Det kan dessutom vara två olika dofter, eukalyptus och lagerblad, i samma sökområde som kan göra att hunden tar beslut om vilken doft som den anser vara lättast att arbeta sig fram till för att markera.     Eller helt enkelt förknippar en av dofterna eukalyptus eller lagerblad med den i hundens värld häftigaste belöningen. Flera gånger under kvällen hos Maria, kunde vi i de stora sökområdena, med flera doftgömmor, se hur hundarna gick förbi en, för oss tvåbenta betraktare, tillsynes enkel gömma och fortsatte till något som i kvällsbrisen tilldragit sig deras intresse längre bort. Vi försöker och försöker sätta oss in i hundens doftvärld för att förstå hur den arbetar sig fram till källan. Men vi har inte hundens luktsinne och skarpa nos och kan nog inte heller riktigt förstå hur en liten kvällsbris som vi knappt känner själva kan förflytta en doft och därmed försvåra hundens sökarbete. Inte heller förstår vi nog hur dofter vrider, vänder sig och kastas runt mot husväggar, träd, stenar och annat som finns i hundens sökområde. Som förare gäller det att vara observant och snabbt kunna läsa sin hund när den ändrar fart, fokus och riktning. Då har den med stor sannolikhet just fått in en intressant doft i nosen som i ett sökområde antagligen är måldoften. Men även om vi inte förstår allt i hundens värld är det fascinerande att studera dem och försöka lära oss mera om hur de arbetar och sorterar sig fram till doftkällan. Om det sedan är en kriminalsökhund, narkotikasökhund, skogsbrandhund, bombhund, eller din kompis som letar kantareller eller dofthydrolat spelar ingen roll. Doftvärlden är inte bara spännande för hunden utan även för oss hundförare.

Text & foto: Christoffer Frances