Att ta hem en schäfervalp från Försvarsmakten är sällan stillsamt. Det börjar med en valp – och ganska snabbt med insikten att det här inte är någon vanlig hund. Den kräver tid, struktur och konsekvens från första dagen. Ett år av motor och en unghund som ständigt ligger steget före om man själv slappnar av. Genom miljöträning, vardagslydnad och lek formas grunden inför lämplighetstestet – men det är i vardagen, mellan träningspassen, som arbetet verkligen märks.
Text & bild: Jeanette Edsjö
Motor, bus och ett visst mått av kaos
De är som små Formel 1-bilar utan broms de första månaderna, man får vara snabb i både huvud och ben. Det går inte att komma ifrån – de här hundarna är intensiva.
För fodervärden börjar resan med vassa tänder, stark vilja och en motor som sällan går på tomgång. Det är ett uppdrag som kräver struktur, nära dialog med fodervärdskonsulenten – och, som många uttrycker det, en ängels tålamod.
De tänker snabbt, reagerar snabbt och lär sig snabbt. På gott och ont. Missar man konsekvensen i vardagen hittar de gärna egna lösningar. En understimulerad brukslinjevalp kan på egen hand ommöblera trädgården eller inredningen.
Samarbetet – nyckeln till allt
Att vara fodervärd är aldrig ett ensamarbete. Den nära kontakten med Försvarsmaktens fodervärdskonsulent är avgörande. Konsulenten följer ekipaget, ger träningsråd, stöttar vid utmaningar och säkerställer att utvecklingen går åt rätt håll.
Det handlar om att våga fråga. Våga justera. Våga vara konsekvent.
För dessa hundar nöjer sig inte med halvhjärtade lösningar. De kräver närvaro.
Fodervärden ska forma en trygg, socialt stabil och arbetsvillig individ – men alltid inom de ramar organisationen sätter upp. Det är en balans mellan vardagsliv och framtida tjänst.
Humorn blir ett viktigt redskap.
För mitt i all struktur finns det även lite kaos som ska styras upp: valpen som med full kraft rusar genom huset med en sko, den triumferande blicken efter att ha besegrat dammsugaren, lyckan över att få tag i en soffkudde eller gosedjur där innehållet plötsligt ligger utspritt över golvet. Och de ger en den där oskyldiga blicken-det var inte jag! Det går undan. Man får vara snabb i svängarna. Allt nytt ska undersökas, testas – och gärna bäras iväg.
En understimulerad schäfer hittar snabbt egna sätt att använda sin energi. den kan utveckla beteenden som är svåra att bryta längre fram. Initiativförmågan är hög – och utan tydlig riktning riskerar den att ta sig uttryck på fel sätt.
Det är därför aktivering, struktur och tydliga ramar är så avgörande. En schäfer vill ha en uppgift. Får den inte en, skapar den en själv.
Och det är där ansvaret blir tydligt. Fodervärden formar inte bara en fungerande familjehund – utan lägger grunden till en individ som i nästa steg ska kunna arbeta i krävande miljöer, med höga förväntningar på stabilitet, fokus och kontroll.
När valpen kliver över tröskeln
Den första tiden är intensiv. Valpen är social, nyfiken och ofta orädd – men också snabb, driftig och utrustad med en stark egen vilja. Det är arbetande schäferlinjer vi talar om. Hundar med kamp i blicken och energi i varje muskel, som redan från start visar att de är skapta för uppgift.
De är oerhört kvicka i huvudet. Samband formas snabbt, och konsekvenser – eller bristen på dem – registreras direkt. Missas en gräns i dag, finns ofta en egen tolkning på plats redan i morgon. Inte av olydnad, utan av initiativförmåga. De provar, utvärderar och lär sig hela tiden.
Leken blir ett verktyg för samarbete, relationen en trygg bas, och tydligheten en förutsättning för att hunden ska kunna använda sin kapacitet på rätt sätt.
Att vara fodervärd är krävande – men också något alldeles särskilt.
Det är ett år fyllt av utveckling, inte bara för hunden utan också för fodervärden. Varje dag innebär nya insikter, nya utmaningar och små framsteg som med tiden bygger något större. Man lär sig läsa sin hund, förstå drivkrafter och hitta balansen mellan energi och kontroll. Det är en resa där erfarenheten växer i takt med hunden.
Samtidigt finns gemenskapen. Genom träffar, kontakter med konsulenter och möten med andra fodervärdar uppstår ett sammanhang där kunskap delas och igenkänning blir en trygghet. Det finns alltid någon som varit med om samma sak – samma utmaningar, samma skratt, samma frågor. Det skapar en känsla av att vara en del av något större.
Den där valpen, som en gång sprang runt med en sko i munnen, kan i nästa steg komma att göra verklig skillnad i samhället – spåra en försvunnen person, upptäcka hot eller arbeta i miljöer där få andra klarar uppgiften. En vetskap om att man har bidragit. Att tiden, tålamodet och engagemanget haft ett värde – inte bara för hunden, utan för samhället.
Och kanske är det just därför så många väljer att göra det igen.
Det finns en stolthet i det.
Du lär dig oerhört mycket under tiden som fodervärd
Även för den som är ny i hundvärlden är uppdraget fullt möjligt. Som fodervärd får man ett nära stöd av sin konsulent genom hela resan – med vägledning, praktiska råd och kontinuerlig uppföljning. Det blir en unik möjlighet att lära sig om hund på riktigt, i vardagen, med en tydlig riktning och ett erfaret stöd i ryggen. Många beskriver det som en intensiv men väldigt lärorik tid, där kunskapen växer i takt med hunden. Man har regelbunden kontakt med en fodervärdskonsulent och följer riktlinjer kring träning, hälsa och utveckling. Vardagslydnaden ska fungera: inkallning, följsamhet, hantering. Hunden ska vara socialt trygg, miljöstabil och arbetsvillig. Det är ett samarbete mellan fodervärd och organisation – med hunden i centrum.
Det som utmärker många av dessa hundar är den mentala stabiliteten. De är nyfikna, orädda och har en naturlig förmåga att ta sig an nya situationer utan att fastna i osäkerhet. Samtidigt är de lättlärda – snabba att förstå, snabba att koppla och snabba att utvecklas.
Det gör dem oerhört roliga att arbeta med.
Träningen ger ofta tydlig utdelning. Små steg framåt märks direkt, och samarbetet växer i takt med att hunden förstår sin uppgift. De är med på allt – vill vara delaktiga, vill lösa uppgifter och möter nya miljöer med en självklar nyfikenhet. Det är en arbetsglädje som smittar.
Hunden är inte bara närvarande, den är engagerad.
De är med på allt. Vill vara delaktiga, vill lösa uppgifter och möter nya miljöer med en självklar nyfikenhet. Det märks i det lilla – i hur de kliver fram i stället för att backa, hur de väljer att undersöka i stället för att tveka.
Nya underlag, oväntade ljud, främmande platser eller miljöer som förändras – allt blir något att ta sig an. Det finns en vilja att förstå vad som händer, att samla information och gå vidare.
I vardagen innebär det en hund som hellre går fram och tittar än står kvar och funderar. Som snabbt släpper det som var nytt för stunden och går vidare utan att fastna. Det ger en trygghet i träningen, men också en särskild känsla i samarbetet – att man har en hund som vill framåt, tillsammans.
De har en lust att undersöka och ta sig an det som erbjuds, oavsett om det handlar om en ny miljö eller en ny uppgift.
Miljöträning – världen som träningsplan
Miljöträningen är systematisk och bred. Schäfern ska:
- Gå tryggt på gallertrappor och hala underlag
- Passera prasslande presenningar och rangliga bryggor
- Röra sig i stadsmiljö utan att jaga cyklister
- Kunna se fåglar lyfta – utan att ta beslutet att följa efter
- Möta människor och andra djur med stabilitet
Miljöträningen är bred och systematisk. Stadspromenader, skogsstigar, hala golv, prasslande presenningar och metalltrappor blir naturliga inslag i vardagen. Impulskontroll är en viktig del – en framtida tjänstehund kan inte fatta egna beslut om att följa en cyklist eller kasta sig efter en fågel. Här krävs tålamod – och åter tålamod.
Samtidigt ska drifterna vårdas. Kampleken bygger samarbete och arbetslust. Här möter fodervärden ofta den starka viljan hos arbetsschäfern – det är kraft, intensitet och ett tydligt engagemang. De ger sig inte i första taget. Och det är just den egenskapen som senare kan göra dem till framstående tjänstehundar.
Det kräver tålamod., tid och konsekvens.
Att vara fodervärd
Att vara fodervärd är inget halvhjärtat åtagande. Det kräver tid, energi och en genuin vilja att investera i hundens första, avgörande levnadsår.
De här schäfrarna är avlade för tjänst. Det innebär att de ofta är betydligt mer aktiva än genomsnittshunden. Arbetslusten är påtaglig redan från start och behovet av daglig aktivering och motion ökar i takt med att valpen växer. Vid åtta månaders ålder väger många runt 30 kilo – och kraften matchar vikten.
Det handlar inte om att “ha en hund”. Det handlar om att leva med en blivande tjänstehund. Tillgång till bil är en praktisk förutsättning, eftersom hunden ska transporteras säkert till träffar, uppföljningar och olika träningsmiljöer. Bor man på landet behöver stadsmiljöer aktivt sökas upp för miljöträning. Bor man i stadsmiljö behöver natur och skog bli en naturlig del av vardagen.
Kampen, leken och den starka viljan
Kampleken är en hörnsten i arbetet med den unga tjänsteschäfern. Det är här föremålsintresset väcks, byggs upp och får riktning. Trasor, bollar och kampleksaker blir mer än bara lek – de blir verktyg för att forma samarbete. I leken skapas relationen: ett gemensamt arbete där hund och människa möts i energi, fokus och glädje.
Samtidigt är det sällan en passiv lek. Schäfern med tydliga tjänsteanlag har ofta en bestämd uppfattning om hur det ska gå till. Greppet är fast, engagemanget kompromisslöst och viljan att vinna påtaglig. De ger sig inte i första taget – och det är just den egenskapen som senare gör dem uthålliga i arbete.
Men driften behöver vägledning.
Det handlar om att uppmuntra intensitet utan att skapa stress, att bygga kampvilja utan att tappa kontroll. Belöningen ligger i engagemanget, men lika viktig är förmågan att kunna släppa. Att växla från full aktivitet till stillhet.
På-knapp och av-knapp. Full motor – men alltid med möjlighet att bromsa.
Det är i den balansen, mellan drift och kontroll, som grunden läggs för den hund som i nästa steg ska kunna arbeta fokuserat, uthålligt och med bibehållen skärpa.
Full motor – men alltid med möjlighet att bromsa.
Det är en av de viktigaste delarna i arbetet med den unga tjänsteschäfern. Att kunna gå från full intensitet i lek eller arbete till att koppla av utan stress är inget som kommer av sig själv – det behöver läras in, lika konsekvent som allt annat. I träningen växlar man därför medvetet mellan aktivitet och vila. Från kamp och engagemang till stillhet och återhämtning.
Det handlar inte om att dämpa driften, utan om att ge den ramar.
Hunden ska kunna ge allt i arbetet – men också kunna stänga av, vänta och samla sig. Att ligga lugnt och vila vid sidan eller vila hemma, trots att det händer saker runt omkring, är lika viktigt som att kunna gå upp i full aktivitet när uppgiften kräver det. Det är i de skiftena, mellan fullt ös och total vila, som självkontrollen byggs.
Det är också där hållbarheten skapas.
En hund som kan växla mellan arbete och återhämtning får bättre förutsättningar att arbeta fokuserat, uthålligt och med bibehållen skärpa över tid. Balansen mellan drift och kontroll blir avgörande – inte bara för prestation, utan för hela hundens välmående.
Lydnaden – strukturen i vardagen
Vardagslydnaden är ingen tävlingslydnad – men den måste vara pålitlig. Det handlar inte om perfekta positioner utan om funktion i vardagen. Inkallningen ska fungera även när omgivningen lockar. Följsamheten i koppel ska hålla trots energi i kroppen. Hunden ska kunna hanteras, vänta, och förstå när det är dags att vara aktiv – och när det inte är det.
Hunden får inte ta egna beslut om omvärlden – inte avgöra själv vad som är värt att undersöka, jaga eller bevaka.
Här blir många timmar av passivitetsträning en avgörande del. Att kunna ligga still vid sidan, vänta utan att gå upp i varv och finna ro trots att det händer saker runt omkring – det är en färdighet som inte kommer av sig själv hos en hund med hög arbetslust. Den måste läras in, steg för steg, med samma konsekvens som all annan träning. Det är här tålamodet prövas på riktigt.
Dags för L-Lest
Där utvärderas bland annat:
- Nerver och stresstålighet
- Social kamp och föremålsintresse
- Miljöstabilitet
- Mod och nyfikenhet
- Avreaktion
Det är en mental och arbetsmässig genomlysning som avgör om hunden går vidare i utbildningen. För fodervärden är det en speciell dag. Stolthet. Nervositet. Och ofta lite tårar. Man är så glad, spänd och förväntansfull. Man vill så gärna att de ska klara sitt L-test för att bli godkända att gå i tjänst hos försvarsmakten eller polisen.
Men samtidigt så har man den där klumpen i halsen då man inser att man ska ta farväl av sin vän som man har kämpat med och lärt sig tycka så oerhört mycket om. det gör ont, samtidigt så är man så stolt över att man klarat den tuffa utmaningen. Och oavsett resultat har man delat det första, formande året. Sett valpen växa i kropp och självförtroende. Byggt relation.
Klarar hunden L-testet ?
Vid cirka 12-18 månaders ålder genomförs det så kallade L-testet – ett lämplighetstest där hundens mentalitet, miljöstabilitet, kamp, nerver och stresstålighet utvärderas. Bedömningen görs i första hand för tjänst inom Försvarsmakten och Polismyndigheten.
Under lämplighetstestet är fodervärden med hela vägen. Man följer hunden genom momenten, står nära men utan att påverka, och får se hur den hanterar situationer på egen hand. Det blir ett speciellt perspektiv – att känna igen sin hund i varje reaktion, men samtidigt se den prövas i en ny kontext. Ett avslut, och samtidigt början på något nytt.
Tjänstehund-Till försvarsmakten eller Polisen
Direkt efter testet får fodervärden besked. Bedömningen gäller både om hunden uppfyller kraven för tjänst inom Försvarsmakten och om den är aktuell för Polismyndigheten. Det gör stunden ännu mer laddad – ett tydligt svar på det arbete som lagts ner, och en första indikation på vilken väg hundens framtid kan ta.
Oavsett utfall så ska man som fodervärd känna sig stolt över sin insats
Att släppa taget – och veta varför
Att vara fodervärd innebär att låna – inte äga. Målet är att hunden ska vidare. Kanske till patrull, skydd eller specialsök.
Det är just det som gör uppdraget så meningsfullt. Man är starten på något större. Den trygga basen. Den som lär hunden att världen är spännande, hanterbar och rolig att arbeta i.
Att lämna ifrån sig en hund man levt nära i över ett år är sällan enkelt. Därför behöver hela familjen vara förberedd redan från början: uppdraget är att låna, förvalta ett förtroende-inte att äga.
De hundar som inte bedöms lämpliga erbjuds i regel fodervärden att överta permanent. Om det inte är möjligt omplaceras hunden till en annan trygg familj. Hundens fortsatta välmående är alltid prioriterat.
Viktigt att tänka på
Se över din hemförsäkring– Innan du tar emot en fodervärdshund. Inför placeringen får många höra att hundarna “har mycket motor”. Det är ett konstaterande som i efterhand kan kännas lätt underdrivet. En aktiv, driftstark schäfervalp lever fullt ut – och det kan innebära entusiastisk inredningspåverkan under valptiden.
Motor med egen vilja kan betyda i praktiken att spisen plötsligt blir en observationsplats.
Fakta: Fodervärd åt Försvarsmaktens hundar
Organisation: Försvarsmakten
Ras: Schäfer
Start: Valpen placeras vid ca 8 veckors ålder
Uppdrag: Socialisering, miljöträning, vardagslydnad och relationsbygge
Test: L-test runt 12–18 månaders ålder
Syfte: Utvärdera hundens lämplighet som tjänstehund
Att vara fodervärd åt försvarsmakten
Ägare:
Försvarsmakten står som ägare till hunden under hela fodervärdstiden. Hunden har stamtavla och är registrerad hos Svenska Kennelklubben (SKK).
Försvarsmakten bekostar:
- Foder
- Veterinärvård, vaccinationer & Röntgen
- Planerade tester och uppföljningar
Fodervärdens ansvar:
- Följa vaccinationsprogrammet (information skickas ut när det är dags)
- Röntga hunden enligt gällande riktlinjer (kallelse/information ges)
- Delta i uppföljningar och hålla kontakt med fodervärdskonsulent
- Ansvara för vardagsutrustning och löpande småkostnader
Exempel på vardagskostnader:
- Bajspåsar
- Godis och träningsbelöningar
- Bollar och kampleksaker
- Bäddar, bur och övrig hemutrustning
- Slitage i vardagen
Ersättning:
En mindre månatlig omkostnadsersättning utgår från Försvarsmakten för att täcka delar av de vardagliga utgifterna.
